Alla mål som prövas i domstol handlar inte om brott. En mycket stor del rör i stället så kallade tvistemål – alltså rättsliga tvister mellan privatpersoner, företag eller organisationer. Det kan handla om allt från obetalda fakturor till vårdnadstvister och fastighetsfrågor.
I ett tvistemål är det parterna själva som tar initiativet till att väcka talan. Det sker genom att en kärande lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten, och motparten – den så kallade svarande – får därefter möjlighet att yttra sig genom ett svaromål.
Beroende på vad tvisten gäller delas tvistemål in i olika kategorier. Här följer en genomgång av de tre vanligaste typerna.
1. Dispositiva tvistemål – när parterna kan förlikas
Dispositiva tvistemål är den vanligaste typen och omfattar exempelvis tvister om avtal, pengar, köp av varor eller tjänster, fordringar och skadestånd. Det utmärkande är att parterna själva får avgöra om de vill förlikas – det vill säga komma överens innan domstolen meddelar dom.
Dessa mål styrs av dispositionsprincipen, vilket innebär att det är parterna – inte domstolen – som sätter ramarna för processen. Domstolen får endast pröva det som parterna fört in i målet. Därför är det avgörande att du som part (eller ditt ombud) är noggrann med att ange rätt grunder, yrkanden och bevisning redan från början.
Eftersom processen kan bli både kostsam och tidskrävande, väljer många att försöka nå en förlikning. Om parterna enas kan domstolen på deras begäran stadfästa överenskommelsen i en dom, vilket ger samma rättsliga verkan som en vanlig dom.
2. Indispositiva tvistemål – när domstolen måste döma
I så kallade indispositiva mål får parterna inte själva förlikas om saken. Dessa mål rör rättsområden där samhällets intresse väger tyngre än parternas privata vilja. Hit hör bland annat:
- Mål om äktenskapsskillnad (även om båda vill skiljas krävs en dom)
- Mål om vårdnad, boende och umgänge med barn
- Vissa mål inom fastighetsbildning och plan- och bygglagen
I dessa mål är domstolen inte bunden av det parterna själva tar upp. Den kan exempelvis höra egna vittnen eller ta in annan bevisning för att fatta ett välgrundat beslut. Det görs för att skydda rättssäkerheten – särskilt när det gäller barns rätt eller allmänna intressen.
3. Förenklade tvistemål – när beloppet är lågt
När tvistebeloppet understiger ett halvt prisbasbelopp (2025: 27 300 kronor) hanteras målet som ett så kallat förenklat tvistemål, eller småmål. Dessa mål är också dispositiva, men de följer ett enklare och snabbare förfarande.
Ett förenklat tvistemål innebär bland annat att:
- Parterna i stor utsträckning står för sina egna rättegångskostnader
- Den förlorande parten behöver endast ersätta vissa nödvändiga kostnader, som ansökningsavgift eller viss ombudskostnad
- Förfarandet är anpassat för att privatpersoner ska kunna föra sin egen talan
Många väljer att driva dessa mål utan juridiskt ombud. Men även i småmål kan det vara klokt att ta hjälp – till exempel för att få hjälp att skriva en korrekt stämningsansökan eller svaromål och undvika formella misstag.
Avslutande ord
Att hamna i ett tvistemål kan vara både tidskrävande och känslomässigt belastande, oavsett vilken typ av tvist det handlar om. Genom att förstå vilken kategori målet tillhör och vilka rättigheter och skyldigheter du har, står du bättre rustad att fatta kloka beslut – oavsett om du vill förlikas eller låta domstolen avgöra.
Hos Juristfirman Divia hjälper vi både privatpersoner och företag att navigera rätt i tvistemål – från första rådgivningen till förhandling i domstol.