Alltid när en person avlider ska en bouppteckning upprättas, såvida boet inte saknar tillgångar. För det fallet kan det ibland räcka med att göra en dödsboanmälan. Bouppteckningen har till syfte att fastställa och reda ut den avlidnes ekonomiska ställning dagen för dödsfallet. Samtidigt fungerar bouppteckningen som underlag i förvaltningen av dödsboets tillgångar och hantering av skulder fram till dess att dödsboet skiftas.
Vad är en bouppteckning?
I bouppteckningen sammanställs den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska när den är färdigställd förrättas av två förrättningsmän inför arvtagarna. Detta innan den får registreras hos Skatteverket. Till förrättningsman kan en jurist anlitas eller någon annan med kompetens att sammanställa den avlidnes tillgångar och skulder. Det är viktigt att alla uppgifter som tas med i bouppteckningen är korrekta och att ingen uppgift av betydelse utelämnas.
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens vad händer då?
Kan dödsbodelägarna inte komma överens om vem som ska upprätta bouppteckningen och hur dödsboet sedermera ska förvaltas kan de ansöka om en boutredningsman vid tingsrätten. Tingsrätten förordnar då en boutredningsman som får besluta om dödsboets förvaltning utan dödsbodelägarnas inblandning. Praktiskt sett förhindrar förfarandet att tvistande dödsbodelägare sätter käppar i hjulet för att dödsboet utreds.
När behöver bouppteckningen vara upprättad?
När dödsbodelägarna är överens krävs inte att någon ansökan om boutredningsman görs till tingsrätten utan de kan ta hjälp av en jurist eller annan lämplig person som inte kommer ärva boet. Rör det sig om en enklare boutredning kanske dödsbodelägarna själva sammanställer den avlidnes ekonomiska ställning, men tar hjälp av någon utomstående som får granska boutredningen och hålla i förrättningen. Är dödsboet omfattande eller på annat vis komplicerat kan det rent praktiskt vara enklare att ta hjälp av en sakkunnig jurist. Bouppteckningen ska senast lämnas in tre månader efter dödsfallet till Skatteverket för registrering.
Vad är en bodelning?
Om den avlidne var sambo eller gift ska även en bodelning göras. Bodelningen utgör också en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder, dock tar den även upp den avlidnes efterlevande sambo eller make/makas ekonomiska ställning för att de gemensamma tillgångarna ska kunna fördelas och sedermera boet skiftas. Bodelningen utgör sålunda en förteckning över makars eller sambors gemensamma tillgångar dvs giftorättsgods eller samboegendom, samt enskilda tillgångar och skulder inom ett äktenskap eller samboförhållande. Vid bodelningen separeras parets tillgångar och skulder ifrån varandra så att de inte längre fungerar som en gemensam ekonomisk enhet.
När görs bodelningar?
Bodelningar företas således även i andra juridiska situationer, såsom när gifta beslutar sig för att ta ut skilsmässa eller när sambor separerar. Därvid kan bodelning även företas under pågående äktenskap för att sära på makarnas ekonomiska angelägenheter av skäl hänförliga till att trygga den privata ekonomin.
Sammanfattningsvis är skillnaden mellan en bouppteckning och en boutredning att när någon avlider ska alltid en bouppteckning upprättas (alternativt en dödsboanmälan göras), en bodelning görs för att separera giftas eller sambors gemensamma tillgångar och blir aktuell att företa i situationer när det finns skäl att separera på makars eller sambors gemensamma ekonomi.
Vill du ta reda på om det skulle underlätta för dig att ta hjälp av en jurist för att upprätta en bouppteckning, välkommen att kontakta Juristfirman Divia. Vi bjuder på 20 minuters kostnadsfri konsultation.